Nu får du bita ihop!

6-åringen var magsjuk igår men absolut frisk idag tyckte jag och maken med förnuftet djupt bortträngt. Vi har ju SÅ mycket och viktigt jobb idag.

- Jag mår illa...
- Ja, det kan man göra ett par dagar innan magen kommit igång riktigt. Men du ska ju till Konserthuset idag. Det blir väl kul! Så ta på dig skorna nu. 6-åring sitter på bänken i hallen och tittar uppgivet och blankögt framför sig. Jag tittar bort och tänker; jo, hon är frisk och kräktes ju bara lite igår och det var ju faktiskt mitt på dagen och sen kom det inget mer. Jo, hon är frisk idag!

För att understryka riktigheten i beslutet att lämna henne till skolan idag utbrister jag med bestämd röst,
- Spela inte på att du varit sjuk nu. Ibland får man bita ihop lite.

Dottern svarar inte ens utan reser sig upp och tar på sig skor och ytterkläder, greppar ryggan och går mot dörren.

Pappan och två flickor går ut genom dörren. Tittar på dottern genom dörrens runda lilla fönster. Ser en fin liten nacke eftersom huvudet lutar uppgivet fram.

SMACK! Något slår mig med full kraft i magen. Sanningen/dåligt samvete/ömhet/kärlek? Tar hand om mig själv några sekunder och kastar mig sen på mobilen för att ringa maken. Han svara inte och bilen åker iväg.

Efter en stund ringer maken upp och låter på rösten som jag känner det i kroppen.
- Vad är det? frågar jag.
- Jag har H i bilen. Det går ju fan inte att göra så här mot en människa! Hon åker med mig idag!

Vi delade på dagen och jag fick chansen att berätta för H hur jag tänkte i morse och att jag är hemskt ledsen för det.

Fina, fina, älskade barn! Du är mitt allt!

/Åse