Barnpsykologi

Våra vardagsmiddagar är ibland under all kritik.
När ingen av oss känner det minsta lilla inspiration till något kreativt i köket.
Falukorven vinkar till oss från en hylla i kylen och ingen är sugen, varken på matlagning eller korv.
Jag har ätit väldigt sen lunch, är fortfarande stinn efter för mycket och för gott och kommer inte vara hungrig före läggdags, känns det som.
Ena dottern är på galej och den andra annonserar glatt att hon kan äta resterna från gårdagen,godare än falukompisen i kylen i alla fall.
P är inte heller sugen på falu, det ser jag på honom, men nu ska han bara övertyga husets minsta om annan mat. Något enkelt och lättlagat.
Sonen är på övervåningen och hans pappa ropar:
-L! Vill du ha bajs eller våffla till middag?
-Våffla!
-Då gör jag det nu,ropar pappan tillbaka
- Men vad var det där da ? frågar jag.
-Barnpsykologi, svarar pappan.
-Han får två saker att välja på och då tar han det godaste.
Nöjd med sig själv och sitt skitsnack trallar min älskling ut i köket.
Tur att sonen valde våffla !