Gör annorlunda, få något nytt!

Ja, det är parollen i mitt liv och i helgen blev jag, åter igen, varse att det verkligen är så. Min 4-åriga dotter skulle ha sitt första barnkalas och såg med grym förväntan fram emot det. Vi har ju haft en del barnkalas i vårt liv och känner oss rutinerade. När jag satt och snickrade på inbjudan slog det mig att barnkalas alltid är i två timmar. Varför då? Jo, för att det alltid varit så! Ett argument som väcker tonåringen i mig.

Det här kalaset ska vara i en och en halv timme! Hur kul är det egentligen med kalas när man är fyra år? In stormar alla dagiskompisar, visserligen med paket, leker med alla ens prylar och tar ens mammas och pappas uppmärksamhet. Det räcker med en och en halv timme!

Fast besluten i att få något nytt (mindre dötid att busa omkring=mer lugn) så gjorde vi annorlunda. Jag kände mig rätt nöjd när jag delade ut inbjudan men undrade ändå om föräldrarna skulle kommentera nedkortningen. Jag menar, detta har ju aldrig tidigare hänt. Helt nytt och hur crazy som helst (nuförtiden behövs inte så mycket för att jag ska känna mig crazy)! Ingen sa något, till en början.

När väl söndagen kom - allt var inhandlat och förberett, storebrorsorna var väl förtrogna med körschemat, vi föräldrar var mentalt förberedda och dottern var förväntansfull i kvadrat - stod vi där redo att bara köra.

Körschema:

14.30 Gästerna kommer - välkomnande och paketöppning.
14.45 Fika med glass, kakor och saft - ingen går förrän alla är klara och får någon myror i brallan hjälps vi åt att göra det roligt och trevligt vid bordet.
15.10 Sagostund i storebrors rum på nedervåningen - storebrorsorna tar själva! hand om att placera tio 4-åringar på kuddar på golvet (okej, de lockade med fiskdammen som skulle komma efter om det satt tyst och lyssnade - smart), vi föräldrar dukar av och underhåller lillasyster som störde för mycket.
15.30 Fiskdamm - storebrorsorna ilar upp och ställer sig i fiskdammen som de arrangerat så kul att ungarna verkligen har roligt och skrattar så där riktigt skönt.
15.45 Godismums - lugnet lägrar sig när alla sitter med sina påsar.
16.00 Hämtning - föräldrar börjar dyka upp för att hämta sina barn.

Det är vid hämtningen kommentarerna kommer.
- Är ni helt slut nu? (klassikern)
(- Nej! och den här gången talar vi sanning)
- Har det varit så här lugnt hela tiden?
(Ja, det har det)
- Vad smart att bara ha kalas i en och en halv timme!
(Vi vet, vi är smarta!)


Vi skojar om att vi kan tävla om vem som kan ha det kortaste kalaset och hur det skulle gå till. Kanske bara cykla förbi och slänga in ett paket i trädgården samtidigt som man greppar en glass som står i någon slags ställning. Idéerna är många och fantasirika.

Hur upplevde vi då kalaset?
Dottern; "Roligt, men lite jobbigt att det kom så många" (tio med henne).
Brorsorna; "Vad roliga de var och det var ju inget stök och bråk."
Mamman & pappan; "Lugnt och roligt. Vi såg alla och behövde inte lösa konflikter. Roligt med killarna som ville hjälpa till och som verkligen var påhittiga."

Jag tror att vi skapat en ny trend. Det ska bli kul och se om många hänger på. Själva kommer vi i alla fall ha en och en halvtimmes kalas i fortsättningen, åtminstone till de kommer upp i skolåldern och orkar med ett längre kalas.

Så tipset för idag är;

GÖR ANNORLUNDA, FÅ NÅGOT NYTT!
(Det nya kanske inte blir bättre än det gamla men du har definitivt fått något nytt - och det piggar upp!)

//Åse