Längta hem

19 åringen bestämde sig en tisdag och drog redan på torsdagen.
För snabbt ska det gå och nya möjligheter och planer dyker upp snabbare än jag hinner blinka.
Veckan innan var det Milano som gällde men det blev Norge istället.
Luttrad mamma höjer inte ens ögonbrynet.

Nu är hon där,ska jobba skiten av sig, bli rik och sen dra till Asien på låååååång resa.
Hon delar hus med ett gäng svenskar.(ju fler desto billigare/roligare)
Hon lagar köttfärssås så att det räcker en hel vecka .(så behöver man inte tänka på mat)
Hon hugger på allt som heter jobb och har prövat att jobba på tvätteri.(Det sög fett... men hon har testat)
Jag är verkligen jättestolt.
Hon lever vuxenliv och klarar sig galant.
Men
Hon längtar hem.
Min lilla humla brummar ledsen i luren och mantrat Jag ger inte upp ,skorrar halvfalskt.

Jag lyssnar,peppar och kommer med glada tillrop när hon saknar kaffe,familjen,kompisarna och allt annat som är hemma.
Hemma finns kvar!
November ut!
Vänta tills lådan med ditt duntäcke kommer!

Hur det än är och hur det än blir så är jag stolt.
Jag tycker det viktigaste är att våga pröva, att ha modet att testa sina vingar.
Att våga flyga fritt
och det har min humla gjort./Anna